Anledningen
February 11th, 2010
av Jenny Stjernströmer Björk

Den 30 januari skrev Lena Andersson på "Ledare signerat"-sidan i DN en text med rubriken "Spökfritt skrivande".

Det är en mycket bra text. Hon är ju en mycket begåvad författare. Men det är en sak som jag gått och grubblat på sen dess. Är litteratur bara språk? Är författarnas förhållande till språket anledningen till att de skriver. Är det ordet som är passionen? Alltid?

Jag tror inte riktigt det. Jag tror att en minst lika viktig drivkraft är att det finns något att berätta. Något som man själv upplevt eller en historia fantasin skapat. Språket är bara uttrycksmedlet. I vissa fall. Men minst lika viktigt.

Alla människor går ju runt med berättelser i huvudet på ett eller annat sätt. Av de berättelserna gör en film, en annan gör musik, en tredje konst och en fjärde skriver. De flesta gör förstås ingenting. Men man väljer det uttryckssätt som ligger närmast en själv. Därmed inte sagt att det är språket som driver en.

Jag tror det. Fantasi eller ett starka upplevelser är lika viktigt som språk för att en fantastisk bok ska bli av.