Pia Juul
June 25th, 2009
Av Emma Tibblin

Var i Köpenhamn häromdagen. Hade möten med förlag och, jag träffade Pia Juul - Danmarks främsta poet och prosaist, vars senaste roman "Mordet på Halland" inte är en deckare som titeln föreslår. Eller egentligen är det en deckare, men det är inte mordgåtan som är central, snarare andra livsfrågor däribland döden. Jag sov hos min gamla barndomsvän Signe den natten. Vi hade inte setts på länge och hade mycket att prata om. Morgonen därpå pratade vi vidare, men efter en stund var jag tvungen att gå. Jag gick ut i hallen och började sätta på mig skorna när hon plötsligt kom efter och satte sig på huk framför mig. Hon frågade om jag mindes Anders. Jag hade fått tänka efter en bra stund för att komma ihåg honom om det inte varit för hennes allvarliga röstläge och sättet hon sa hans namn. Anders var hennes stora förälskelse innan hon träffade sin nuvarande man, gifte sig och fick två barn. Har jag berättat att han är död? frågade hon. Jag blev inte chockad, men fylldes genast av en obehaglig känsla. Anders hade inte blivit gammal. "Hans flickvän var gravid när han hastigt dog i leukemi," tillade hon. Och så såg jag plötsligt en lättnad fylla hennes ögon. Vi tittade på varandra en lång stund. Sen pekade jag på Pia Juuls bok och sa läs den. Av alla danska recensioner som hyllat om vartannat och diskuterat deckargenren om vartannat "Mordet på Halland" är det en recensent som lyft upp en annan aspekt - livsvalet - och som betraktar intrigen som ett tankeexperiment, som ställer en existentiell fråga på sin spets: Tänk om mannen som du i kärlekens namn lämnat din familj för plötsligt faller död ner. Var det iså fall rätt val du gjorde? En fråga som kommer tillbaka i olika former under romanens gång: Tänk om din kärlek blev allvarligt sjuk efter att du valt honom och offrat din dotter för? Eller tänk om det en dag visade sig att du inte kände honom? Men kanske största frågan: tänk om den stora kärleken inte var orsaken till att du lämnade man och barn, men snarare ett retroaktivt alibi - en konstruktion - som skulle legitimera att du valt rätt? Svindlande stora frågor som Pia Juuls prosa lyckas ställa med elegant litterär enkelhet. Jag hade inga svårigheter med att förstå lättnaden i Signes ögon.